ÖDCC avgjort!


Patrik Larsson – arrangör av ÖDCC har sammanställt det hela och rapport förler nedan:

Karptävlingen  i Östra dammen avgjordes i helgen. Arrangör Patrik Larsson berättar:

”Med helgen som gick klarades även, den andra i ordningen, Östra Dammen Carp Challenge av. De senaste veckorna har dammen fullständigt spottat upp karp. Nätter med 6-8 run har inte varit ovanligt.
Någon helg sedan var Alexander, som även tävlade i år, uppe och fiskade med en kompis och upplevde en minst sagt hektisk natt. 8 fiskar stannade räkningen på, med en topp fisk på 11 600g. Och tidigare i våras spräcktes 12 kilos strecket med en spegel på 12 100 som Robin Klingborg pillade upp.

Men för att återgå till det som det skall handla om. Detta året var vi sex lag som tävlade. Tävlingen var fullbokad från början, men där blev 2 lag som fick förhinder och tvingades hoppa av. Själv tog jag mig an rollen som tävlingsledare och lät sambon försvara färgerna tillsammans med Niklas.
Priserna var lite upptrissade i år med vilket resulterade i 2000 kr i kontanter till vinnaren av största fisken. Och vinnarna i lagtävlingen fick dela på 20 kilo freezer baits från Swedish Bait Mechanincs och Fiskekompaniet samt 1600 kronor i kontanter. Våra sponsorer såg även till att alla deltagande fick vars en burk av dom heta pop up’sen shellfish plum och shitty lobster vid starten av tävlingen. Rutilus som har hand om dammarna var även med och sponsrade med 3 årskort för 2012 till första karpen, största spegeln och största fjällisen.

Vi samlades uppe på norra parkeringen strax innan 1700h på fredagen för lottning av swim. Till skillnad från förra året då jag släppte platserna 14 dagar innan så man kunde mäska. Men då var det mest ”kompisgänget” som tävlade.
Detta året var det, som sig bör på tävling, ingen förmäskning som sagt. Uppställningen för 2011 blev följande:

Dubbeln – Sofi & Niklas
Greven – Alexander & Sebbe
Dansken – Nils & Calle
Döda Viken – Marius & Attilla
Stiff’en – Team Cullinar, Råbe & Krulle
Rotvältan – Mio & Johan

En kort genomgång av reglerna och vi började ta oss ut till platserna. Många av platserna var ganska vattensjuka på grund av det galet höga vattenståndet. Och förbannat leriga…
Men det löste sig bra för dom flesta, och till söndagen hade vattnet dragit sig tillbaka en 30-40 centimeter. Men det var tur att vadarna var packade hos dom flesta. Bara på rotvältan låg vattenlinjen en 2 meter längre upp än vad den brukar, och svanboet skall vi inte snacka om. Där började dammen vid stora pileträdet. Men som tur var kunde vi stryka denna plats, tillsammans med campingplatsen, då där inte var tävlande nog.

När bivvyn var rest och jag hade hjälpt sambon rigga, mäska och lägga ut ( där kom jag inte undan med att kalla mig tävlingsledare! ), greppade jag en kall och tog turen runt för att snacka med folket. Spomber, spoddar och bullar duggade tätt kring dammen. Men taktikerna skiljde sig ordentligt bland de tävlande, allt från spannavis med spodmix till bara några bullar per rigg. Men jag märkte att många valde att markera sitt krokbete med en high visual eller ett plastmajs, inte helt fel…
Allting kändes glödhett! Vädret var nice och här och var såg man fisk som rullade på mäskplatserna, och ett och annat pip från linpåsimningar ( är det ens ett ord? ) hördes från larmen.
Ett varv och en GT från stiffen senare var jag åter tillbaka på dubbeln och fick order om att lägga om Sofi’s ena spö som hade haft en påhälsning av braxen.

Som nämts om det tidigare fisket, så var jag inställd på att inte få sova särskilt mycket. Mörkret hade nu lagt sig helt och hållet, och vinden lika så. Östra som är känd för sina attackmygg överraskade med att hålla dom väck, jäkligt skönt för en gångs skull. Enstaka pip ekade över dammen när braxen var inne och drygade sig med betena.
Sleden efter jobbeveckan var det sängen som lockade mest av allt denna kvällen. Lätt nojig över att jag inte skulle vakna, om gubbarna skulle ringa och säga att dom hade fisk, somnade jag till sist. Vid en 0200h tiden hade den sista pilsnern nått målet och jag kilade ut för att släppa tillbaks han i naturen, första tanken som slog mig var ”satan vad kallt det var!”, inte lika hett. Men jag hoppades på morgontimmarna istället, dom brukar alltid generera fisk.
Kvart över sex slog jag upp ögonen igen, och attackerade telefonerna för och se om jag hade nått missat. Men där var inga samtal. Nu var det inte lönt och somna om för dom magiska morgontimmarna hade inletts, så jag låg kvar och drog mig till en åtta istället. En kaffe på trangia köket så man kom igång och sen vakna till liv i stolen framför den bästa utsikten som finns. Ett par nyfikna samtal från boy’sen runt dammen senare var det dags att gå en sväng och kolla.

Sebbe och Alex hade haft ett run som jag missat på fredagskvällen, men det hade dött ut av sig själv. Att det var karp trodde dom båda två. En brax hade kommit upp, och en tappats på vägen in med. Märkligt nog var detta det mest spännande under hela fredagen, lite braxapill här och var men ingen upp för dom andra. Nu börjar mina tankar om tävlingseffekten ta fart, bara det inte blir stendött!? Jag slår bort dom ganska omgående, det är ju östra vi snackar om – där händer alltid nått.

Under dagen visar sig fisk på vissa mäskplatser, men stället som känns hetast är ändå dansken / greven delen av dammen. Vinden ligger på bra ner mot det hörnet och fisken visar sig ofta berättade grabbarna som satt där nere.
Dagen flyter förbi, och efter ytterligare en GT och lite gott grillat rådjurskött på stiffen lägger sig kvällen.

Efter middan på kvällen när vi sitter där och slappnar av hörs ett klockrent run från Calles och Nils plats som snabbt följs av fyra pannlampor på banken. Med en kall följeslagare i vänsternäven greppar jag weighsling, våg och kamera i andra och beger mig bort mot swimet. När jag kommer fram visar det sig tyvärr att fisken aldrig krokat ordentligt. När dom lyfte spöet var där bara luft, eller vatten? Lite tradigt, men det visar att fisken är igång och äter iaf. Kanske denna natten kan ge bättre? Andra natten brukar ju vara den bästa i Östra.
Jag stannar kvar lite och snackar med grabbarna medan dom lägger om spöet för att sedan bege mig tillbaka till dubbeln med lite mer hopp om det hela.

Söndagmorgonen anländer och det är fortfarande öppet race mellan dom tävlande. Ingen karp har varit uppe. Jag har förvisso lyckats med att blanka i östra förut, men jag tycker nån förvirrad karp måste ju hitta en av dom 24 riggarna som ligger och lockar på bottnen!
Nu börjar goda råd bli dyra och vi sitter och disskuterar hur fan vi skall göra med priserna om det är så jävligt att ingen skulle få nått.
Men disskusionerna avbryts av aktivitet från dansken. När det konstaterats att det är fisk på tar jag mina grejor och skyndar över mot dom. Väl framme ser jag ett spö med en härlig böj på klingan, men det visar sig senare att fisken har gått fast i nått bråte på bottnen. Disskusionerna om hurvida fisken fortfarande är på tar fart, men Nils som står och drillar tycker sig känna den i andra änden. Frågan är bara hur skall vi få loss den från vad det än är den sitter i? Alla försök från banken visar sig lönlösa, och då kommer frågan ”får man lov och simma efter fisken för att se om den går och lossa?” Sagt och gjort, spöet hamnade i Calles händer och böjsorna åkte av Nils som med en avkrokningsmatta som flythjälp hoppade i vattnet. Väl framme där linan bryter vattenytan börjar han trixa med den, och efter ett par försök går fisken loss och Calle kan börja drilla den. Jag vet inte om Nils han komma ur vattnet innan han går fast igen, denna gången bara ett par meter utanför håven. Bara för Nils att vända på klacken igen och ta en tur till. Karpgudarna måste ha varit på gott humör den morgonen, för efter lite trixande och pulande går den loss igen – fortfarande på kroken. Tredje gången gillt hamnar den slutligen i håven och man kan höra lättnaden från alla på banken. I håven ligger en grann fjällis som inte verkar alltför tagen av fighten, där är krut kvar i han än. Underbara fjällisar…
6 000g blankt stannar vågen på.

Detta var den enda karpen som behagade att komma upp och visa sig för ett foto under tävlingen. Specimenfiskare som vi är har vi alla en teori om varför det gick så dåligt, vi är rätt duktiga på dom där ursäkterna…

Slutligen vill jag bara gratulera Nils och Calle till vinsten och den granna fjällisen. Och ett stort tack till Gary på Swedish Bait Mechanics och Fiskekompaniet för den generösa sponsringen! Och alla de andra deltagarna som gick in helhjärtat för tävlingen!

Vi syns nästa år!

Publicerat på 9 september, 2011, i BeOutdoors Lund (Fiskekompaniet), BeOutdoors Malmö (Fiskekompaniet), Karpfiske, Tävlingar. Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: